En liten rättelse från gårdagens skriveri. Den dykande hunden heter Amos inte Hamos, men ni vet, vi fransmän hör inte skillnaden, Hanna eller Anna, trevlig helg eller trevlig älg det är sak samma.

Som sagt vi åkte till Stockholms skärgård. Vi körde förbi Tågstationen och hämtade våra döttrar Nathalie och Victoria som skulle vara med en vecka. Anouk, den äldsta dotter fick vara hemma och jobba. Sen bar det iväg till Ingarö där vi skulle träffa hyresvärden. Han hade varnat oss att huset hade blivit hyrd ett halvt år till ett par med bebis och rottweiler medan han var i Thailand. Det visade sig att paret var efterlyst av polisen, knarkare och tjuvar. De hade fördärvat hela huset. Han hade fixat till det så gott han hade kunnat men ja det var inte det bästa. Vi passerade först en stor högt med skräp och en gammal ambulans sent kom en fin liten stig kantad med blåbärsbuskar som slingrade sig högt upp på en kulle där huset fanns. Saphira älskade blåbär och lärde sig snabbt att plocka själv. Otrolig utsikt över en sjö, egen brygga med båt så när Saphira lyckades smitta iväg under huset och komma tillbaka svart med något äckligt i munnen var det bara att bada henne i sjön. Huset var ganska skitig man omgivningen var fantastiskt.Vi tillbringade två underbara veckor med många utflykter, Saphira fick åka båt, lära sig simma, shoppa i stan, promenera i skogen där hon träffade en älg, hälsa på cirkus djur. Elefanter tyckte hon var läskiga. På ena båt turen fick hon panik, det var trång och motorn lät väldigt högt. Hon skrek och bet och bar sig åt som en rabies smittade pitbull tyckte vi. Folk blev rädda och vi visste inte hur vi skulle lugna ner henne. Efteråt förstod vi att hon hade varit livrädd och kunde inte fly eftersom vi höll fast henne. Påminde om hästarnas sätt att reagera när de känner sig trängda. Vi var även på circuit i Almare-stäket och såg många fina lagotto men det bästa var den läckra lilla italienska mannen som sprang runt och visade upp sina hundar. Han var som tagen hur en komisk film. Saphira var med om mycket i alla fall, kanske lite mycket även om vi levde i hennes rytm. Hon var otroligt busig, rätt som det var stod hon på köksbordet, snodde alla våra kläder och bet oss i smalbenen. Vi körde mycket runt så hon kunde sova i bilen och kl 10 varje kväll var vi i säng eftersom det var ända sättet att få henne att varva ner på kvällen. Hade hunden börjat styra våra liv? Nej, bara lite kanske.

 

pia

1 november 2008 23:23

Vilken härlig semester ni hade och så mycket Saphira fick uppleva. Tänk så nyttigt det är för en valp att få uppleva så olika miljöer. Tack för att ni hälsade på oss på Circuiten, det var jätteroligt.
Kram

http://lagottoflickorna

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Kära läsare! Det var verkligen länge sen jag skrev på min blogg men vi lever i allra högsta grad. Det har hänt väldigt mycket denna sommar. Medan jag var i Frankrike fick jag reda på att jag hade blivit antagen till forskarskola på Malmö högskolan. 5...

Ikväll var det sista gången på ridning för denna termin. Hästarna ska åka på sommarbete snart. Jag kommer att sakna Lawina, vi har kommit så nära varandra och hon har definitiv blivit min favorit häst. I morgon är det avslutning för agility, tråkigt ...

Nu är vi tillbaka efter en omtumlande vecka. Vi kom fram till Frankrike på söndags morgon och sen var det massor att göra. Jag har förstått att det är stor skillnad mellan våra kulturer när det gäller dödsfall. Från lördags morgon till tisdag kl.11 f...

Här kommer lite bilder från uppvisningen. det gick bra och Saphira var duktig som vanligt. Hon låter sig inte distraheras av publiken.   Vi kommer att vara borta ett tag för min mamma har dött och jag ska åka till Frankrike. Saphira följer med.  ...

I kväll var vi på agility träningen och lärde oss att styra hunden på distans. Tänk om man kunde stå i mitten och skicka hunden runt utan att behöva springa själv. Då hade man kunna hålla på med agility långt upp i ålder. Man hade kunna stå där med s...